K2 eller K3, vad är skillnaden?

Nej, det är inga berg vi pratar om, utan vilket regelverk ett företag ska upprätta sin årsredovisning efter :)

Inledningsvis behöver man avgöra om företaget räknas som större eller mindre företag.
Med större företag menas sådana företag som uppfyller minst två av följande kriterier två år i rad (samma kriterier): 

• Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50.
• Balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor.
• Nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Övriga företag räknas som mindre företag. Noterade företag anses alltid som större företag.
I de flesta fall ska även kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag tillämpa reglerna för större företag.

K2-årsredovisning
Aktiebolag som räknas som mindre kan välja att ta fram årsredovisningen enligt det förenklade K2-regelverket. Den som väljer att ta fram årsredovisningen enligt K2-reglerna måste följa samtliga regler.
Det går inte välja att tillämpa andra råd än de som beskrivs i vägledningen.
Det här ska ingå i K2-årsredovisningen:

• Förvaltningsberättelse
• Resultaträkning
• Balansräkning
• Noter som kompletterar informationen i balans- och resultaträkningen.

K3-årsredovisning
För en årsredovisning enligt K3-regelverket ska regelverket tillämpas i sin helhet. Det gäller oavsett om det är frivilligt valt att tillämpa K3 eller om det är tvingande för ditt aktiebolag.
Det här ska ingå i K3-årsredovisningen:

• Förvaltningsberättelse
• Resultaträkning.
• Balansräkning 
• Noter (som kompletterar informationen i balans- och resultaträkningen).
• Rapport över årets förändring i eget kapital (kan lämnas som tilläggsupplysning).

Om ditt aktiebolag räknas som större måste det i årsredovisningen även ingå en kassaflödesanalys.
För mindre aktiebolag är den frivillig.

Men vad gör egentligen detta för skillnad i praktiken?
Tre praktiska exempel på skillnader mellan regelverken är dessa:

1. Hur man t.ex. behandlar egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar (utvecklingstid)
   Denna kan aktiveras och föras upp på balansrapporten enligt K3, och skrivs sedan av under tid efter att tillgången anses som färdigställd.
   K2 tillåter inte aktivering, utan här blir utvecklingstiden en löne- eller konsultkostnad direkt.

2. Materiella anläggningstillgångar
   Här kräver K3 i de flesta fall att komponentavskrivning tillämpas, medan K2 inte gör det.
   Ett exempel på detta skulle kunna vara att om 25 dörrar och 25 dörrlås köps in, så behandlar K3 detta som 2 eller 50 olika tillgångar, (beroende på om komponentens kostnad anses vara väsentlig) medan K2 behandlar den som en enda tillgång.

3. Varulager
   Indirekta kostnader som anser en väsentlig del, ska räknas in i anskaffningsvärdet, enligt K3 medan indirekta kostnader inte får räknas in i anskaffningsvärdet enligt K2.

Källa: verksamt.se, tidningenkonsulten.se